Byta till vinylomslaget
Byta till cdomslaget
Katalognummeret till CDen är CDZING21 och vinylen är XING21.
Nu är det väl revolution på gång?
Denna singelen blev utgiven på cd och 12-tums vinyl den 8.juni 1998. Vinylen blev tryckt i 1219 ex. Klick här för att läsa pressreleasen.
Korrespondens mellan Marcus Törncrantz, Solna och Mona Waldemar, Tingsryd
Hej Mona.
Det känns som det var flera år sedan jag skrev till dig. Men du ska veta, även om jag inte skriver så ofta, att jag tänker på dig och att jag längtar efter dig och Sune. Hoppas att vi kan träffas snart.
Här är i alla fall kassetten som jag lovade. Jag har spelat in bob hunds två nya låtar; Nu är det väl revolution på gång? och Jag tror jag är kär. Det är de låtarna som kommer på bob hunds första tvåspårssingel. Som du hör är de nya låtarna rätt så rockiga - men jag hoppas, nånstans, att de ändå låter mjukt i dina öron. Eftersom du säger att du har svårt att följa med i skånskan så skickar jag med texterna. Den andra låten, Jag tror jag är kär, är en översättning, en cover som det heter i musikkretsar, av Velvet Undergrounds Guess I’m Falling In Love. På resten av bandet har jag spelat in lite bob hund-låtar från tidigare skivor så du får en bra bild på vad vi håller på med.
Hoppas du kan få ihop några rader till vår pressrelease. Det får gärna framgå att du är dubbelt så gammal som medlemmarna i bandet. För - nånstans - är det väldigt rock and roll. Men det behöver inte vara mycket eller krångligt. Som jag sa i telefon, det ska mest vara som en liten inspirerad vägledning för musikjournalisterna...
Kram, Marcus
Förlåt, Marcus, att du fått vänta... Tänk att du vågar. Jag har glömt ordboken hemma - rätta är du snäll. Mitt ordförråd är lite kringskuret av dyslexi dessutom...
Hon hade för länge sedan gått in i tystnaden. Svensktopp - arior – olycksnyheter var inte hennes grej. Hon hade slutat använda ONknappen. Länge hade det funnits en gråt som inte nådde fram. En längtan efter något. Men så hände det där. Hon hade källsorterat så lydigt - länge. Samtidigt som hon kastade oljud runt sig - ohämmat. En dag blev hon kall som en sten och skrek:
-Nu tänker jag göra revolution!
Denna gången var det en röd bil som kom förbi - dunkaljudet kom närmre, spred sig över gatan som en fyrhjulspunktering - det kändes som kattklor i själen. Hon frågade det osynliga ljudet. Sprang ifatt. Slet upp dörren och skrek:
-Här har du din skit!
Det var då det hände. Hon hörde musik, den trängde in. Hon minns. Musik. Mannen i bilen presenterade med en lätt bugning:
-bob hunds färska, var så god!
Toner lätta, starka och svaga drog henne bortom och tillbaka - här - det bet sig fast - nu.
-Jag tror jag är kär, ropade hon och fångade tonerna
Hej Mona.
Det känns som det var flera år sedan jag skrev till dig. Men du ska veta, även om jag inte skriver så ofta, att jag tänker på dig och att jag längtar efter dig och Sune. Hoppas att vi kan träffas snart.
Här är i alla fall kassetten som jag lovade. Jag har spelat in bob hunds två nya låtar; Nu är det väl revolution på gång? och Jag tror jag är kär. Det är de låtarna som kommer på bob hunds första tvåspårssingel. Som du hör är de nya låtarna rätt så rockiga - men jag hoppas, nånstans, att de ändå låter mjukt i dina öron. Eftersom du säger att du har svårt att följa med i skånskan så skickar jag med texterna. Den andra låten, Jag tror jag är kär, är en översättning, en cover som det heter i musikkretsar, av Velvet Undergrounds Guess I’m Falling In Love. På resten av bandet har jag spelat in lite bob hund-låtar från tidigare skivor så du får en bra bild på vad vi håller på med.
Hoppas du kan få ihop några rader till vår pressrelease. Det får gärna framgå att du är dubbelt så gammal som medlemmarna i bandet. För - nånstans - är det väldigt rock and roll. Men det behöver inte vara mycket eller krångligt. Som jag sa i telefon, det ska mest vara som en liten inspirerad vägledning för musikjournalisterna...
Kram, Marcus
Förlåt, Marcus, att du fått vänta... Tänk att du vågar. Jag har glömt ordboken hemma - rätta är du snäll. Mitt ordförråd är lite kringskuret av dyslexi dessutom...
Hon hade för länge sedan gått in i tystnaden. Svensktopp - arior – olycksnyheter var inte hennes grej. Hon hade slutat använda ONknappen. Länge hade det funnits en gråt som inte nådde fram. En längtan efter något. Men så hände det där. Hon hade källsorterat så lydigt - länge. Samtidigt som hon kastade oljud runt sig - ohämmat. En dag blev hon kall som en sten och skrek:
-Nu tänker jag göra revolution!
Denna gången var det en röd bil som kom förbi - dunkaljudet kom närmre, spred sig över gatan som en fyrhjulspunktering - det kändes som kattklor i själen. Hon frågade det osynliga ljudet. Sprang ifatt. Slet upp dörren och skrek:
-Här har du din skit!
Det var då det hände. Hon hörde musik, den trängde in. Hon minns. Musik. Mannen i bilen presenterade med en lätt bugning:
-bob hunds färska, var så god!
Toner lätta, starka och svaga drog henne bortom och tillbaka - här - det bet sig fast - nu.
-Jag tror jag är kär, ropade hon och fångade tonerna
